I rymdserien Star Trek exempelvis - med start på 60-talet och still going strong in på 2000-talet - konfronteras TV-tittaren med den ondsinta arten Borger. En blandning av mänskliga och syntetiska, maskinella, kroppsdelar. Dvs. en s.k. Cyborg, människa/maskin (se inlägget 13 aug., "Framtidens människa, ett hot mot Homo Sapiens?").
I serien Terminator möter vi den människoliknande och massproducerade roboten Terminator - en cyborg av typen T-800, modell 101 - som på order av den onda superdatorn Skynet har till uppgift att utplåna den mänskliga rasen.
I den nu bioaktuella Transcendence med Johnny Depp i huvudrollen får vi göra bekantskap med vetenskapsmannen Will Caster, vilken vid tiden strax för sin död - efter ett attentat av terrorgruppen R.I.F.T. - låter ladda upp sitt medvetande till en superdator för att därmed få tillgång till evigt liv och utvecklas till en allt högre intelligens.
För den skeptiske betraktaren kan naturligtvis allt detta upplevas som ren science fiction, dvs. spekulativa och verklighetsfrämmande framtidsvisioner utan någon fastare förankring i vetenskapliga fakta. En naturlig och möjligen lovvärd reaktion med tanke på alla de fantasifulla utsvävningar som förekommer inom genren, men utifrån dagens snabba utveckling inom den datatekniska vetenskapen så bör man nog vara lite försiktig med att fälla alltför hastiga omdömen.
Den forskningsgren inom datavetenskapen som är aktuell i de här sammanhangen - AI, Artificiell Intelligens - går för närvarande snabbt framåt, understödd av enorma investeringar, vilka i dagsläget bl.a. har gett oss den självkörande bilen, den digitala personliga assistenten, och inte minst företaget Swiftkey´s smartphone keyboard app som med hjälp av just AI kan förutsäga vilka formuleringar du vill konstruera på din mobiltelefons tangentbord. En applikation som i dag utnyttjas av hundratals miljoner användare jorden runt.
Ett avgörande mål för AI är att skapa en "maskinintelligens" vars mjukvara/programvara har förmågan att förbättra och utveckla sig själv. Att i egen regi imitera dem mänskliga tankeprocessen och dra erfarenheter och slutsatser utifrån ett oändligt kunskapsinnehav. Vi har då skapat en artificiell intelligens som vida överträffar den mest begåvade och intelligenta människan här på jorden. En superintelligens som dessutom kommer att kunna reproducera sig själv i en ständigt ökande hastighet. Det vill alltså säga en ny art: Cyborgen.
Den världsberömde fysikern Stephen Hawking menar att skapandet av den Artificiella Intelligensen kan betecknas som mänsklighetens största landvinning, samtidigt som han skarpt varnar för att det tyvärr också kan betyda slutet för mänskligheten. Människan riskerar helt enkelt att gå under i konkurrensen med denna superintelligenta varelse.
Charles T. Rubin, professor i politisk vetenskap vid Duquesne university, Pittsburgh, Pennsylvania, pekar på att det inte finns några som helst garantier för att denna "Cyborg" kommer att vara vänligt inställd till mänskligheten. Tvärtom, möjligen, om denna nya, hyperintelligenta art finner att den mänskliga rasen är ett hinder för dess utveckling eller att mänskligheten som sådan kan betraktas som en anomali, någonting föråldrat och ofullkomligt, så kanske den helt simpelt drar slutsatsen att den bör förintas.
Trösten är väl att ledande forskare inom AI bedömer att det kommer att ta några hundra år innan detta mardrömsscenario kan komma att förverkligas. Det betyder förhoppningsvis att vi har gott om tid att diskutera kontrollen över forskningen så att vi därmed kan styra in den på en för mänskligheten positiv riktning.
