torsdag 26 februari 2015

Apropå det norska tiggeriförbudet...

Empati, förmågan att förstå och uppleva andra människors känslor, tillsammans med de närbesläktade begreppen medkänsla, sympati, inlevelse, är alla egenskaper som sammantaget med andra ingår i det manual som definierar människan som art och varelse. 

Dessa sant mänskliga egenskaper, utan vilka ett samhälle inte kan byggas utan allvarliga konsekvenser, har man under senare tid i Norge velat förbjuda. Regimen, den sittande högerregeringen (Höyre/FrP), har inte bara lagt ett förslag om ett nationellt tiggeriförbud utan har dessutom utarbetat en proposition med syfte att även kriminalisera själva hjälpen till tiggarna. Dvs. man vill förbjuda den enskilde individen och medborgaren att lägga pengar, bröd, kläder, och vad det nu kan vara, vid sidan av tiggaren som sitter vid ingången till mataffären, vinmonopolet, eller på någon annan iskall gata någonstans i landet. Under straffansvar ska det alltså vara förbjudet att hjälpa en medmänniska i nöd. Om du ertappas med att ge uttryck för din medmänsklighet, vilket alltså i Norge ska betraktas som en kriminell handling, så kan du dömas till fängelse i upp till 1 år. 

Naturligtvis ett absurt lagförslag som om det skulle genomföras borde, enligt min mening, betraktas som ett Brott mot mänskligheten (art. 7, Romstadgan), och förhoppningsvis lagföras som sådant inför Internationella Brottmålsdomstolen i Haag, eftersom vad man våldför sig på är precis det som utgör begreppet människa. Förutom att det givetvis strider mot ett antal internationella konventioner om mänskliga fri-och rättigheter vilka, förmodar jag, även Norge i bättre tider har undertecknat.

Oisín Cantwell, Aftonbladets rättskolumnist, reagerar sunt mänskligt på ett förnuftsvidrigt förslag: "Det är groteskt och strider mot all anständighet."

Förslaget har inte oväntat applåderats och hyllats av högerextrema webbsajter bl.a. här i Sverige. Den norska lagpropositionen ger ju också tydligt uttryck för en människosyn som delas av många  högerradikala rörelser världen runt.  

Till all lycka stoppades förslaget i sista stund. Det norska Senterpartiet tog slutligen sitt förnuft till fånga och vägrade att stödja propositionen. Det innebär alltså att det inte blir något tiggeriförbud i Norge, inte heller något förbud mot att hjälpa tiggare. For the time being, som engelsmannen säger. Men bara det att tanken på ett sådant förslag kan uppkomma hos en demokratisk regering i Skandinavien är i sig både obehagligt och illavarslande.

Om, Gud förbjude, den nu nerröstade propositionen återigen skulle läggas på Stortingets bord, och då stödjas av en majoritet av ledamöterna, så ska jag med glädje resa till Oslo och skänka pengar i så många tiggarbössor som jag orkar och hinner. Om jag därför skulle insättas i norskt fängelse så skulle jag betrakta det som en stor ära.  

    

        

söndag 15 februari 2015

ISDS - nyliberalernas våta dröm och ett allvarligt hot mot demokratin.

I juni 2013 startade förhandlingarna mellan EU och USA med förhoppningen om att skapa världens största regionala frihandelszon. TTIP, Transatlantic Trade and Investment Partnership, eller på svenska: Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar.

Syftet är utan tvekan gott. Det gäller att stimulera den internationella handeln bl.a. genom att reducera olika typer av handelshinder mellan länder, ex. tulltariffer och en mängd andra avgifter som i olika led försvårar och i många fall förhindrar en flödande och störningsfri handel nationer emellan. En av de viktigaste åtgärderna i det avseendet är enligt många behovet av att banta och förenkla den omfattande byråkratin inom det internationella handelsutbytet.

Tyvärr, men inte helt oväntat, har en räv tagit sig in i hönshuset. Räven går under namnet ISDS och är dessutom föreslagen till ordförande i något som kallas Regulatory co-operation Council.

Skämt åsido, ISDS-klausulen (Investor State Dispute Settlement), som förväntas ingå i TTIP, är en bestämmelse som reglerar uppkommande tvister på så sätt att ett företag kan stämma en suverän stat inför en skiljedomstol om företaget ifråga anser att staten har infört lagar och förordningar - beslutade i riksdag/parlament - som på något sätt skulle kunna äventyra investeringen och försämra framtida vinster. Mao. en motbjudande attack på demokratin genom att tillåta att lagar och regelverk som fattats i demokratiskt ordnade former ska underkastas globala ekonomiska affärsintressen. Onekligen ett absurt resonemang. Eller för att tala klarspråk: "a full-frontal attack on democracy", som journalisten och kolumnisten George Monbiot skrev i en artikel i The Guardian för en tid sedan, och där han går till skarp attack mot vad han kallar "denna monstruösa attack på demokratin".

Exemplen på hur dessa ISDS-klausuler - som under många år har förekommit även i andra handelsavtal -  fungerar i praktiken är många och obehagliga. 2010 stämde tobaksbolaget Philip Morris staten Uruguay, och ett år senare Australien, för att respektive regering beslutat att införa varningstexter på cigarettpaketen. Philip Morris ansåg, och ur deras synpunkt med rätta naturligtvis, att sådana texter skulle innebära en försämrad försäljning och därmed sjunkande vinster.
   Det holländska försäkringsbolaget Achmea stämde 2006 Slovakien därför att den då tillträdande regeringen beslutade att förbjuda vinster inom sjukvården. Ett tänkvärt exempel inte minst för oss i Sverige med tanke på vår inhemska och fortfarande pågående debatt om vinster i välfärden.       
   Tre exempel, av många hundra, som direkt visar på hur den här typen av ISDS-klausuler på ett påtagligt och oacceptabelt sätt kränker demokratins grundprinciper.

För att nu på ett än tidigare stadium kunna sätta stopp för obehagliga lagar och bestämmelser som skulle kunna riskera storföretagens vinster inom områden som miljö, hälsa, ekonomi, fri-och rättigheter etc., så visar nyligen läckta dokument från förhandlingarna att det finns planer på en ny innovativ struktur inom TTIP: "the Regulatory co-operation Council". Tanken bakom detta Samarbetsråd är att Bryssels byråkrater och tjänstemän i samråd med storföretagens representanter - och bakom stängda dörrar givetvis - egenmäktigt och utanför all demokratisk kontroll ska utforma EU:s och de däri ingående staternas framtida lagstiftning och regelverk inom för storföretagen väsentliga och vinstbringande affärsområden. På så sätt kan man på Europas rådsbord lägga redan färdigbehandlade lagförslag som tillfredsställer storföretagens krav på vinstmaximering och som i stort sett endast kräver regeringschefernas signaturer.

"A new tyranny is thus born", skriver Vatikanens sändebud, ärkebiskop Silvano Maria Tomasi, "En ny osynlig tyranni är alltså född, som ensidigt och obevekligt skapar sina egna lagar och regler...I detta system, som slukar allt som står i vägen för ökade vinster, tenderar allting som är sårbart, som exempelvis miljön, att vara helt försvarslös gentemot denna marknad som upphöjts till Gud och görs till enda lag."

För att sätta Stopp för detta flagranta hot mot demokratin kan vi som EU-medborgare underteckna den Namninsamling i frågan (Stop TTIP) som för närvarande pågår bland Unionens befolkningar, och därmed bli en del av den växande motståndsrörelsen ute i Europa. Namninsamlingen ingår som ett led i ett s.k. Europeiskt Medborgarinitiativ (European Citizen's initiative) och har i skrivande stund ca. 1 1/2 miljoner namnteckningar.