Våldtäktsoffer i repris

En kort, men positiv, nyhet angående föregående bloggpost (11/1) - Amina Filali, våldtäktsoffer på familjehederns altare. Avaaz.org., den internationella människorättsorganisationen, överlämnade en petition som signerats av över en miljon människor till det marockanska parlamentet för att tvinga fram en ändring av gällande strafflag rörande våld mot kvinnor. Och då närmast artikel 475 i nämnda lag, vilken tillät våldtäktsmän att gifta sig med minderåriga offer och därmed kunna undgå åtal. Parlamentet beslöt att stryka lagtexten ifråga och kunde därmed sätta stopp för den tragedi, och den barbari, som det innebar att låta ett minderårigt offer utsättas för ännu en våldtäkt i och med ett påtvingat giftermål med våldtäktsmannen. 

En seger, givetvis, för marockanska aktivister och för Avaaz.org. - och för det internationella samfundet som sådant -  men dock endast ett mindre steg i ett land där 50% av allt kvinnovåld sker inom äktenskapets väggar, och där 10% av alla kvinnor har varit utsatta för våldtäkt i någon form.          

Amina Filali, våldtäktsoffer på familjehederns altare

I mars 2012 tog 16-åriga Amina Filali från staden Larache i Marocko självmord efter att ett år tidigare ha blivit våldtagen, misshandlad och därefter tvingad att gifta sig med våldtäktsmannen. Som Amina såg det var självmord den enda utvägen efter fem månaders "äktenskap". Dagar, och veckor, fyllda med brutal misshandel och förnedrande kränkningar. Självmord var till slut den enda lösning som återstod, och råttgift det enda medel hon hade tillgång till. På det sättet kunde hon äntligen undkomma sin "make", våldtäktsmannen, men också den mardrömsfälla som den marockanska lagstiftningen har gillrat för våldtagna kvinnor.

Paragraf 475 i den marockanska strafflagstiftningen gör det nämligen möjligt för en våldtäktsman att undvika åtal och rättegång genom att gifta sig med offret under förutsättning att den våldtagna är minderårig. En vidrig och lagbunden tradition för att rädda den s.k. familjeäran.  

Avaaz.org, den globala medborgarrättsorganisationen som jag skrev om i bloggposten "Rättvisa åt Liz" - 2013.03.11 - vädjar nu till oss att skriva under en petition som kräver att paragrafen i fråga ska avskaffas och ersättas av en reformerad och människorättsligt anständig lagstiftning. Petitionen ska sedan under förhoppningsvis spektakulära former överräckas till marockanska parlamentsledamöter. Tillfället är väl valt eftersom det i veckan kommer att hållas en omröstning i parlamentet om den nämnda paragrafens vara eller icke vara.

I skrivande stund har 750.000 människor världen över skrivit under, och för varje sekund som går tillkommer ett nytt namn. Målet, i ett första skede, är 1 miljon namnunderskrifter. 

Slå ett slag för detta att vara människa och skriv under petitionen med hjälp av den här länken!

    

Högsta Domstolens nyligen publicerade Beslut en delseger för "Barnets bästa" och FN:s Barnkonvention

Den 27 december 2013 meddelade Högsta Domstolen sitt beslut i ett överklagat ärende från Hovrätten över Skåne och Blekinge (Mål nr: Ö 2656-13). Ett mycket viktigt beslut som förhoppningsvis kan få positiva konsekvenser för Barnkonventionens rättsliga status och dess införlivande i svensk lag. 

Bakgrunden är i korthet följande: En familj - man och hustru med två barn, 8 resp. 2 år gamla - bor sedan en tid tillbaks i ett hus i Tomelilla. Kronofogdemyndigheten har, pga. mannens skatteskuld på ca. 600.000 kronor, beslutat om utmätning av hans lön med 6.730 kronor i månaden. Myndigheten beslutade även om tvångsförsäljning av deras hus för att därigenom påskynda betalningen av mannens skatteskuld. För familjen som helhet, och då särskilt för barnen som båda har s.k. "särskilda behov", vore det naturligtvis en katastrof. Föräldrarna överklagade givetvis beslutet, men förlorade i både tingsrätt och hovrätt. Ärendet överklagades därefter till HD som alltså nu har inkommit med sitt Beslut.

Högsta Domstolens avgörande är utomordentligt glädjande med tanke på att man upphäver underrätternas beslut om tvångsförsäljning av familjens hus. Glädjande framförallt mot bakgrund av de argument man använder sig av för att häva utmätningen av huset. Ett av skälen till beslutet om att säga nej till utmätningen lyder nämligen: "Enligt artikel 8 i Europakonventionen har den enskilde rätt till respekt för sitt hem. Det innebär att det krävs starka skäl för att en bostad ska kunna tas i anspråk... Av betydelse är då också det hänsynstagande till barnets bästa som följer av FN:s konvention år 1989 om barnets rättigheter." 

Barnkonventionens paragraf 3 uttrycker ju klart och tydligt vad som gäller i sådana här fall: "Vid alla åtgärder som rör barn...skall barnets bästa komma i främsta rummet." Kompletteras detta med ordalydelsen i paragraf 26, "varje barn har rätt till social trygghet", så föreligger det väl inte längre någon tvekan: barn får helt enkelt inte vräkas från sin bostad! 

Verkligheten i dag är emellertid en helt annan. År 2012, det senaste året där fullständig statistik kan inhämtas från Kronofogdemyndigheten, berördes 570 barn av verkställda vräkningar. Vad vi alltså nu kan hoppas på, mot bakgrund av ovanstående, är att Barnkonventionens paragrafer genom HD:s avgörande får en helt annan tyngd i framtiden, och att i slutändan ett totalförbud för vräkningar av barn ska kunna genomdrivas.