Dubbla måttstockar

Den 17 augusti föll domen mot de tre medlemmarna i Pussy Riot. Åtalet  rubricerades "huliganism grundat på religiöst hat", efter det att bandet hade genomfört en protestaktion i Frälsarkatedralen i Moskva den 21 februari i år. Bl.a. framförde Pussy Riot protestsången "Jungfru Maria, befria oss från Putin", samtidigt som man uppmanade Jungfrun att bli feminist och ta avstånd från Putin. Även den rysk-ortodoxa kyrkans nära band till statsmakten kritiserades i skarpa ordalag. 

Domen löd på 2 års fängelse. Ytterligare, alltså, ett allvarligt slag mot den redan hårt ansatta yttrandefriheten i Ryssland, men även mot den sköra rättssäkerheten i landet och ett omisskännligt tecken på domstolarnas beroendeställning gentemot staten, eftersom försvaret i rättegången mot de tre förvägrades de mest grundläggande rättigheterna i en normal rättsprocess, bl.a. inkallande av vittnen. Allt som allt, naturligtvis, ett tydligt och upprörande exempel på maktens "skuggrädsla". 

Västvärldens tidningspress uttryckte helt självklart sin avsky för domslutet och för den bristande rättssäkerheten i ett allt mer repressivt Ryssland där yttrandefriheten ocn andra mänskliga fri- och rättigheter som garanteras i FN:s konventionskatalog begränsas och kringskärs i en allt större omfattning då maktapparaten med Putin i spetsen känner sig hotade av demokratiska reformkrav. 

Samtidigt, emellertid, i diktaturstaten Bahrain, dömdes Nabeel Rajab - känd människorättsaktivist och chef för Bahrains Center för mänskliga rättigheter- den 16 augusti till 3 års fängelse för ungefär samma typ av "brott", dvs. att i demokratins namn ha utnyttjat yttrande-och mötesfriheten. Åtalet och domslutet i Rajabs fall grundades på anklagelsen att Rajab genom sin aktivitet bland annat på sociala/digitala medier - twitter exempelvis - och genom sitt deltagande i demonstrationer hade uppmuntrat till regimfientliga protester och till krav på demokratiska reformer. Den stränga domen bör nog också ses mot bakgrund av det tal som Bahrains nuvarande diktator, kung Hamad bin Isa al-Khalifa, höll tidigare i veckan där han framhöll att regimen hade en grundlagsenlig plikt att "skydda fredliga, godhjärtade medborgare som inte försöker att utmana eller gripa efter den sittande makten". Underförstått: till skillnad från revoltörer och kriminella som Nabeel Rajab.

Rajab dömdes alltså till ett strängare straff än Pussy Riot. En påbackning, så att säga, med 1 år.

Men om detta får vi inte höra särskilt mycket om i svensk tidningsmedia, ja, inte heller i internationell mainstreammedia. En notis, möjligen, marginalanteckningar. Inte alls att jämföra med uppståndelsen inför Pussy Riot's åtal och domslut.

Orsaken står nog att finna i det faktum att diktaturstaten Bahrain är en "snäll" diktatur, snäll i meningen västvänlig, och som dessutom, vilket givetvis är en väsentlig pusselbit i sammanhanget, har upplåtit en flottbas åt supermakten USA:s femte flotta strax utanför huvudstaden Manama vid Persiska viken. Diktatorn al-Khalifa är alltså en för väst "nyttig" diktator vars brott mot mänskliga fri-och rättigheter i största möjliga utsträckning bör sopas under en redan knölig matta. Vilket också sker, bl.a. genom tidningarnas tystnad inför det förtryck som drabbar folket i Bahrain. 

I en videointervju strax före sin arrestering uttryckte Nabeel Rajab sin egen åsikt om sakernas tillstånd, där han bland annat påpekade att närvaron av USA:s femte flotta gjorde kampen mot förtrycket än svårare. Vidare sa han: "Eftersom regimen hålls om ryggen av Förenta Staterna och av den uppbackning med efterföljande tystnad som iakttas av det internationella samfundet, så innebär det att regimen anser sig ha fått ett s.k. "grönt ljus" för sina åtgärder, vilket föder än mer förtryck och utökade attacker mot företrädare för mänskliga fri-och rättigheter." 

Av den anledningen, alltså, iakttar tidningarna "största möjliga tyssstnad..." och låter i stället de verbala knytnävsslagen drabba en mer acceptabel slagpåse, Ryssland.      



    

Kristen fascism?

Efter ett kort avbrott för semester vilken bl.a. tillbringades i Stockholm för att välkomna och presentera mig för min sondotter Idde som kom till världen lördagen den 14/7, återupptar jag nu bloggskrivandet med en fortsättning på granskningen av den kristna högerns verksamhet i USA. Jag hänvisar till det senaste inlägget i det ämnet från den 8 juli, "Den amerikanske Talibanen", och ställer mig ogenerat, och utan vidare spisning, frågan: hur har man då tänkt sig att omskapa den amerikanska nationen till något som starkt påminner om en teokrati, eller Gudsstat, med de ofelbara bibeltexterna som grund?


I första hand gäller det då naturligtvis att koncentrera sig på den nya, uppväxande generationen, för att därigenom i förlängningen kunna skapa en befolkning som helt och hållet har indoktrinerats i de principer och värderingar som utgör kärnan i den kristna högerns teologiska ideologi. Der Führer, Adolf Hitler, stod ju på sin tid inför ungefär samma problematik, och brukade i det sammanhanget ofta säga: "Det är endast den som äger ungdomen som kan vinna framtiden." Lösningen för hans, och den tyska nazismens del, var hitlerjugend, ett utbildningssystem grundat på en radikal uppfostran i den nazistiska ideologin. För den kristna fundamentalismen i USA - rekonstruktionismen, dominionismen - framstår också en sådan lösning som i det närmaste idealisk. Gary North, den amerikanske fundamentalisten och historikern som jag tidigare omnämnt, skrev: "Kristna skolor och ett väl fungerande nätverk av kristen undervisning i hemmet (homeschooling movement) är basen för dominionismen. Först när majoriteten av de kristna tar sina barn ur den allmänna skolan så kommer det att finnas förutsättningar att kunna skapa en teokratisk republik." North's svärfar, rekonstruktionismens fader, R.J. Rushdoony, anses som en av grundarna av the homeschooling movement, och ansåg det som en synd i biblisk mening att inte ta sina barn ur den allmänna skolan för att i stället utbilda dem i hemmet. 

The homeschooling movement - där alltså föräldrarna själva undervisar sina barn i hemmet - har också under de senaste åren ökat i omfattning för att idag omfatta ca. 3%, drygt 2 miljoner, av samtliga elever i USA. Enligt en enkät från år 2007 noterar 72% av de tillfrågade föräldrarna att det främsta motivet till att låta sina barn undervisas i hemmet var en önskan om att "kunna ge religiös och moralisk undervisning." En ambition som också äger full juridisk giltighet genom ett domslut i USA:s Högsta Domstol, "U.S. Supreme Court", vilket stadgar att föräldrar har rätt att "tillbe Gud utifrån och i enlighet med sitt eget samvete."

De ungdomar från evangeliskt-kristna hem som har genomgått den här typen av hemundervisning har naturligtvis, för sina fortsatta studier, ett antal universitet med utpräglat högerkristen profil att välja på. Exempelvis Liberty University i Lynchburg, Virginia, Jerry Falwells skapelse (se bloggpost 8/7), eller TV-predikanten Pat Robertson's Regent University i Virginia Beach, också i Virginia. Och för de elever som önskar en mer guldkantad karriär i både politisk och religiös mening hägrar nog en plats på Patrick Henry College, "God's Harvard", i Purcellville, Virginia. Högskolans uttalade målsättning, enligt skaparen Michael Farris, är att "undervisa kristna män och kvinnor som i en framtid ska styra vår nation och forma vår kultur i enlighet med tidlösa Bibliska värderingar och grundsatser..." Patrick Henry kan ur den synpunkten jämställas med en muslimsk Madrasa, dvs. koranskola, vars yttersta ambition, utifrån ett islamskt perspektiv givetvis, är att indoktrinera eleven med fundamentalistiskt muslimska grundvärderingar.

Innan eleven på allvar kan inleda sina studier på skolan måste han emellertid signera ett avtal/kontrakt som garanterar att han har en grundfast och bokstavlig tro på Bibelns alla böcker och lärosatser. I detta avtal, "Statement of Faith" (trosförklaring), ingår bl.a. följande punkter:

A. Det finns en Gud, för evigt uppenbarad i tre Personer: Fadern, Sonen, och den Helige Ande.

D. Bibeln i sin helhet (alla 66 böcker i Gamla och Nya Testamentet) är produkten av Guds ord, ofelbara i sitt bokstavliga ursprung, och den enda och osvikliga källan till den kristnes tro och liv.

E. Människan är till sin natur syndig och i behov av frälsning, vilket endast kan fås genom tron på Jesus Kristus och Hans utgjutna blod.

H. Jesus Kristus uppstod bokstavligen och i konkret och kroppslig mening från de döda.

J. Satan existerar som en konkret och ondsint personlighet som agerar som frestare och anklagare, med boplats i Helvetet, stället för det eviga syndastraffet, dit alla som dör utan tron på Kristus ska nedkastas till eviga plågor.

Skolans lärarstab har samma skyldighet som eleverna att underteckna detta "Statement of Faith", men ska dessutom signera ytterligare ett avtal, ett s.k. "Statement of Biblical Worldview" (Förklaring om en Biblisk världsåskådning). Där måste läraren avsäga sig all behörighet med Darwin's evolutionslära och i ställer garantera sin tro på Guds skapelseverk i enlighet med berättelsen i Första Mosebok (Genesis), där alltså jorden skapades under en tidsperiod av 6 dagar: "Gud skapade himlarna och jorden, och allt vad som finns därpå...Han har absolut kontroll och herravälde över Sin egen skapelse...Mänskligheten och alla sorters organismer är resultatet av Guds distinkta och översinnliga skapelseverk och har icke framkommit ur någon naturlig evolutionsprocess. Gud formade människan i en översinnlig skapelseakt som alstrade Adam, och från Adam kvinnan Eva."

Vidare, ett antal trossatser vars politiska innebörd fortfarande befinner sig i debattens stormcentrum, både i USA som här hemma i Sverige:

Mänskligt liv börjar vid befruktningen. Det är en gåva från Skaparen, omslutet av Hans nåd, och kan endast avslutas i enlighet med Hans ord.
Abort och dödshjälp är synder och förbrytelser mot det allmänna goda.
Äktenskap är en av Gud helgad union mellan en man och en kvinna, vilket icke kan brytas av människan.
Mannen är kvinnans överhuvud på samma sätt som Kristus är kyrkans överhuvud.
Mänsklig sexualitet är en stor välsignelse skapad av Gud att åtnjutas inom äktenskapet mellan en man och en kvinna. All sexualitet utanför äktenskapet är synd.

Den man eller kvinna som under ett visst antal år genomgått Patrick Henry College och knådats i dess bibliskt bokstavstrogna pedagogik kommer med stor sannolikhet ut som en kristen fundamentalist, en taliban i kristen tappning, eller, om man får tro den amerikanske författaren och journalisten Chris Hedges, som en kristen fascist. Med högt ställda ambitioner på att infiltrera det politiska livet i USA för att i en framtid kunna etablera en teokratiskt styrd regim med bibeln i dess bokstavliga tolkning som konstitutionens grundfundament.

Så, som sagt...vem vet? En taliban i Ovala rummet?
Men om så sker...Gud hjälpe oss!