Det smygande hotet mot demokratins grundläggande friheter och rättigheter

För några dagar sedan kunde vi i Göteborgs-Posten (1/12) ta del av den glädjande nyheten att Edward Snowden - "the whistleblower" som avslöjade USA:s (NSA:s) massövervakning nationellt och globalt - skulle tilldelas priset Årets Holme av grundaren och professorn i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet Dennis Töllborg.  Snowden fick priset för att han "trots stora personliga risker var lojal mot de värderingar som den Amerikanska konstitutionen, liksom varje civiliserad demokrati, bygger på." 

År 2010 tillföll priset Julian Assange. Vi får gratulera så här i efterhand och instämma med prisjuryn: "Thank you so much, Julian!"


Med tanke på detta, och på den heta och pågående debatt som skapats i kölvattnet på alla avslöjanden ang. signalspaning och massövervakning av vanliga medborgare, så kan det vara intressant att redogöra för en rapport som utkom i november det här året: "Mass surveillance of personal data by EU Member States and its compatibility with EU Law." Utgiven av CEPS - "Centre for European Policy Studies" - en europeisk tankesmedja som handhar frågor rörande EU:s politik i vid mening. Rapporten är till yttermera visso beställd av Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri-och rättigheter, samt rättsliga och inrikes frågor. Rapporten fokuserade undersökningen på 5 av EU:s medlemsländer: Storbritannien (GCHQ), Sverige (FRA), Frankrike (DGSE), Tyskland (BND), och Nederländerna(JSCU).

Rapportens huvudsakliga iakttagelser (key findings):

• Övervakningsprogrammen i EU:s medlemsstater är oförenliga med den lagstiftning som återfinns i Europeiska Unionens Stadga om de grundläggande rättigheterna och i Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. 
• Medlemsstaternas övervakningsprogram hotar även EU-medborgarnas rätt till skydd för sitt privat-och familjeliv, liksom rätten till sin korrespondens och sin äganderätt till sina personliga data. 
• Varje medborgares rätt till sina personliga data är en grundbult i europeisk lagstiftning och skyddas av både den Europeiska konventionen liksom av EU:s stadga och gällande fördrag ("The treaty of the European Union"). Kan man alltså i det sammanhanget, frågar sig rapporten, tala om stöld av exempelvis korrespondens? ("can we consider unauthorised access to data as 'theft'?").
• Det råder en allt större enighet om att de attityder och synsätt som behärskar NSA och GCHQ, liksom olika säkerhetstjänster i Europa, inte längre kan accepteras i ett demokratiskt samhälle.
• Därför kan heller inte frågan om Europas övervakningsprogram reduceras till en fråga om balansen mellan dataskydd och nationell säkerhet, utan måste diskuteras i termer av kollektiv frihet och demokrati.

För att kort och exakt sammanfatta rapportens huvudbudskap skulle jag vilja citera en av rapportens medförfattare, den spanske juristen Sergio Carrera: "Vad vi nu ser är ett systematiskt brott mot folkens grundläggande rättigheter." Sufflerad av ännu en av medförfattarna, professor Francesco Ragazzi vid universitetet i Leiden : "Ju större den kris är som världen befinner sig i, ju mer måste vi använda oss av strikta lagstadgade villkor och tillvägagångssätt. Det är det som skiljer demokratier från polisstater."

Om, betonar rapporten, om inga åtgärder vidtas mot de nu rådande förhållandena från de europeiska institutionernas sida kan det leda till skada för de demokratiska staterna i Europa. Samtidigt som tystnaden kan tolkas som medbrottslighet.

Som ett exempel på en sammanslutning som redan tagit ställning lyfter man fram den franska människorättsorganisationen Ligue des Droits de l´Homme et du citoyen. Organisationen anser att det nuvarande sättet att bedriva signalspaningen på är "ett bedrägligt och illegalt sätt att tillskansa sig och lagra personliga data...en kränkning av den personliga integriteten och privatlivets helgd", och ett övergrepp på "den privata korrespondensens sekretess."

Rapporten i sin helhet kan läsas här!